Live with Kelly



Idag var Kristina och jag på TV inspelning. Live with Kelly är en morgonshow som sänds direkt varje vardag 09.00. Vi steg upp i gryningen för att komma i tid. 06.10 hämtades jag för att sedan ta tåget in till city.

Kristina hade mailat att hon ville ha 2 biljetter för några månader sedan och de lottar ut biljetterna. Det kanske satt 2-300 pers i publiken. Många var helt besatta och flyttade runt  när det fanns lediga stolar med bättre läge. Vi satt på kanten och hamnade säkerligen inte i bild. Men det var inte därför vi var där. Det vara bara kul att se hur en inspelning gick till och jag måste säga att de var väldigt proffsiga.

Jag trodde inte att vi skulle få ta bilder så jag tog bara med den lilla linsen. Så många av bilderna är lite suddiga. Man fick inte använda blixt.



Innan de släppte in oss så fick vi stå en timme i en korridor. Under tiden sålde de reklamprylar och vatten med Kelly loggan på.



Kelly och L.A Read (dommare i X-factor, skrivproducent och songwriter)



Det var full fart i reklampauserna....



Efter fösta programmet bad de oss stanna för ytterligare en inspelning som skulle sändas nästa vecka då det firas Memorial Day här. Alla vill vara lediga då så därför spelade de in programmet idag. Kelly sprang ut och bytte kläder och nya gäster kom in. Här är hon tillsammans med sin man Mark Consuelos som är hennes co-host detta avsnitt.



Kelly var full av energi och i reklampauserna gick hon hela tiden fram och pratade med publiken. Hon var inte tyst en sekund. Svårt att ta en "normal" bild av henne.

Jag hade inte sett denna show innan Kristina frågade om jag ville hänga med. Men jag visste vem Kelly var. Hon syns en del här i reklam och annat.

Jag avslytade min Manhattantur med en god lunch med min Norska väninna Hege och sedan en promenad ner till Grand Central för att ta tåget hem igen. Vi hann passera några affärer på vägen men jag shoppade inget idag.

Rye House Tour




I dag var det dags för den stora eventet i stan - "Rye House Tour". Fem famlijer öppnar upp sitt hus för almänheten som får köpa biljetter för 75 dollar och då ingår lunch på en fin klubb där man annars inte är välkommen om man inte är medlem. Att bli medlem kostar sisådär 100.000:- SEK per år så vi har inte riktigt prioriterat detta. Intäkterna går till skolan så man gör en god gärning att gå på detta.

I dag var lunchen på Manusering Island Beach Club
http://www.manursing.com/Club/Scripts/Home/home.asp

Vi började vår tour med Familjen Doyle House:




Familjen Doyle har bott i Rye i 25 år och efter att flyttat runt i olika hus så bestämde de sig för att bygga ett eget. De köpte 3 hus och rev ner 2 av dem och bygget detta gigantiska hus vid vattnet. Under tiden de byggde bodde de i det hus som står kvar på tomten som nu är gästhuset.



Det "lilla" gästhuset ligger lika vackert vid havet.



Här är baksidan på huvudbyggnaden. Ett fantastiskt hus.



På andra sidan vattnet är det en annan delstat - Connecticut. Tre olika städer omger den här lilla viken. Huset ligger i Rye och vid marinan till vänster ligger Portchester och rakt över vattnet är Greenwich.



Otroligt vackert. Tänk att sitta på dessa stolar och inta morgonfikat!

Vi åkte vidare till flera hus men inget var så fantastiskt som detta.




Men som klar andra plats kom detta hus. The Woodruff Home. Byggt 2010 och hade "Eco-Friendly green home" stämpel. Men vi hittade flera detaljer i plast. Bland annat så var balkong och altandeck i plast. Känns inte så "eco". Men annars ett helt fantastiskt hus...



Nu har vi klivit in i hallen och det första man ser är utsikten. Det här huset ligger också precis vid vattnet med en makalös utsikt från nästan alla rummen. De rum som inte ligger mot vattnet är badrum eller klädkammare...



Vardagsrummet....Man fick inte ta bilder innomhus så jag var lite försiktig. Jag tog ju ut genom fönstret. Men råkade få med lite möbler...ups!



Här står vi på en av balkongerna.



Det är detaljerna som gör det...En ishink vid solstolarna..



En lite fisk vid poolen....



Husets baksida...Jag står vid vattenkanten när jag tar bilden.




Turen avslutades med en supermysig lunch på Manusering Island Beach Club



Vi passar på att njuta av det fina vädret och tar kaffe på stranden. Här med mina fantastiska vänner. Hege och Naima som är från Norge och Lisette från Holland. Saknade min fina vän Kristina som skulle varit med oss men fick förhinder.



Välj rätt sida av vägen - TACK!!




Jag blir galen på alla som är ute och promenerar eller springer på vägar som saknar trottoarer. Jag lärde mig som barn att man alltid ska gå mot trafiken så man ser bilarna. Men här är det ingen ordning alls. Vissa går som jag med alldeles för många går på fel sida av vägen. Jag lade ut en "Facebook status" om detta för någon vecka sedan och då fick jag lite olika svar på vad det berodde på.

Ett av svaren var att det nog är Engelsmän eftersom de är vana att gå/köra på andra sidan vägen. Men det trodde jag inte alls kunde vara en förklaring då. Men nu tror jag annorlunda. Idag på min promenad med Casi mötte jag först en tjej som sprang rakt emot mig...Jag viftade då lite med armarna (för nu har jag tröttnat att flytta på mig) och sa något liknande..."you should run on the other side...Sedan var hon förbi mig och fortsatte att springa på fel sida.

Senare mötte jag en man med snabba steg och nu hade jag bestämt mig för att ställa honom mot väggen. Jag viftade med armarna och sa ...Sorry...STOP! Han stannade och jag frågade i en vänlig men bestämd ton..."Are you not supposed to run on the other side of the road?"...Han svarade då vänligt men bestämt..."NO you should face the cars"....Jag gjorde då en lite paus (bara för att låta honom tänka efter) YES, sa jag..."But you have the cars from behind"...I DO?? Svarade han med väldigt Brittisk brytning..."YES YOU DO"..svarade jag med ett falskt leende...och hade lust att säga -Titta up. Vart kör bilarna???

Det är tillräckligt jobbigt att hålla koll på alla bilar...Jag har ingen lust att behöva trängas med gång trafikanter också. Bilarna kör alldeles för fort på vägarna och jag försöker undvika vägar utan trottoarer men det är inte så lätt eftersom det amerikanska samhället bygger på att alla i familjen har en varsin bil. Så saknas oftast trottoarer. Här finns det dock trottoarer de närmaste kvarteren runt skolorna så barnen kan gå säkert till och från skolan.

Jag kommer aldrig kunna lära alla RYE bor att gå på rätt sida men om jag stoppar en om dagen så blir det ganska många:)

Idag är det varmt...runt 25 grader och solen strålar. Dags att åka och köpa solstolar.




Photo-shoot on the beach





Idag fick jag i uppdrag av en "Dog-walker" att ta bilder på henne med några av hennes hundar. Hon behövde uppdatera hennes Internet site med bilder och en film. Jag tog bara bilder idag. Filmen ska vi göra med den nya kameran nästa vecka.

Joanne som hon heter frågade om jag kunde vara hennes Back-Up när hon inte kunde gå ut med hennes hundar. Hon behöver "ta ledigt" ibland. Jag fick ett uppdrag direkt men det är den helgen vi är i Florida. Frida är ledig några dagar i samband med Memorial weekend. Så den 25-29 maj flyger vi ner till Sanibel Island (Florida) och hälsar på Moster Margaretha och Paul.



Joanne med hennes hund



Joanne med några av de hundar hon går ut med


Coco och Piper (de bor tillsammans och är så söta)....De håller ihop hela tiden.


Coco och Piper


Casi var självklart med på stranden och busade med alla hundarna


















Ännu en foto-omgång av "Rescue dogs"



Igår fick jag i uppdrag att fota 20 nyinkomna hundar på samma "rescue center" som jag var på tidigare och hjälpte till med fotografering. Hundarna hade precis anlänt när jag kom och det var full aktivitet med veterinärer som skulle vaccinera och frivilliga som skulle ta hand om de små söta valparna som kom. De vill inte att valparna ska vara i burar så de fosterhemplacerades direkt.

Jag tog ett hundratal bilder på de söta hundarna. Det är inte lätt att få bra bilder på dem. De är så rädda att de kryper på marken eller gömmer sig bakom den som håller i kopplet. Det är så hjärtskärande att se de stackars hundarna. Men det är en mycket kompetent uppsättning av människor som jobbar mycket snabbt med att få hundarna fosterhemsplacerades eller adopterade direkt.









Här kommer några av de små söta valparna....







Jag skickade in mina bilder senare på kvällen efter några timmars arbete med bilderna och om ett par dagar borde de ligga ut på de olika Pet Rescue sidorna. Här finns några av de hundarna jag fotade sist. http://ny-petrescue.org/dogs.php


Jag hade Casi med mig under hela tiden. Hon är så lugn och snäll och satt och kikade på alla nya hundar som dök upp. Jag hittade en fin fästman till henne och hon var väldigt intresserad av söta ”Logan”. Han är 2 år och hur gullig som helst.






Han är sötast från den svarta sidan. Från den vita sidan ser han lite Albino ut. Så jag valde att ta de flesta bilderna från den här vinkeln.

Igår kom även min nya kamera men jag väntar fortfarande på minneskortet så inga bilder är tagna med den än. Ska bli så spännande att testa den.

Vädret här har varit trist i en vecka nu så vi hoppas på lite bättring. Det är fortfarande runt 17-18 grader men lite regnigt. Nu vill vi ha tillbaka sommaren......



Mr and Mrs Fixelius In Manhattan



Det här är Stefan och Lotta. De var på besök i NY nu i veckan så jag passade på att åka in till Manhattan och träffa dom. Lotta och jag är gamla kollegor från Cambridge (CTP). Vi har hållit kontakten i alla år med våra CTP tjej-träffar.

Det är alltid lika kul att träffas. Lotta och Stefan bjöd mig på en supergod lunch.





Vi skattade så vi fick ont i magen. Jag tror dock inte att alla andra restauranggäster tyckte att det var lika roligt att höra vårt tjatter. Men vi brydde oss inte så mycket om dom:) Vår trevliga servitör hade en Svensk mamma men han kunde inte ett ord Svenska. Konstigt, men det är ganska vanligt att om en Svensk gifter sig med en Amerikan så blir det Engelska man pratar hemma. Lite trist. Han visste inte ens vart i Sverge hans mammas släkt kom ifrån. Han hade aldrig beökt Sverige.



Sen blev det liter bilder från Time Square med omnejd...











Några av bilderna har jag jobbat lite med. Den här bilden gjorde jag svart/vit och färglade sedan bara Taxibilen...

Jag har beställt en ny kamera:) Så spännande! Den kommer på posten om ca en vecka. Det är också en Canon men en nyare och bättre modell. Den heter Canon EOS 7D med två nya objektiv. Måste ju uppgradera mig lite nu eftersom jag ska fotografera ett bröllop i sommar.


Casi - Vår nya "familjemedlem" i 10 dagar



Den här sötnosen Casi, som är en blandras mellan bordercollie och collie ska bo hos oss i 10 dagar när hennes "matte" reser till Belgien och hälsar på släkten. Hon kom hit för en timme sedan. Vi gick en liten promenad och efter en stund stannade hon och visade klart och tydligt att hon ville gå "hem" igen. Jag lät henne visa vägen och hon gick raka vägen tillbaka till vårt hus.

Eftersom jag själv haft en Bordercollie under min uppväxt och även en lite senare i livet så känner jag till deras beteenden. Jag älskar denna ras. Ska jag någonsin bli hundägare igen så ska det bli en Bordercollie eller en blandras med Bordercollie.

Nu ska vi snart lämna golfklubborna till Frida så hon får hälsa på Casi innan hon åker med skolans golflag på match mot en skola som heter Edgemont. De fortsätter att vinna alla sina matcher. Ingen förlust hittills:)

Article in local newspaper

Den lokala tidningen Rye Record skriver om Fridas Golf-lag.

http://ryerecord.com/sports/garnets-2-0-in-full-swing.html

Klistrar även in artikeln om det inte går att klicka på den:


___________________________________________________________



Garnets, 2-0, in Full Swing

Wednesday, 25 April 2012 16:09


Senior captain Jee Lee tees off during the season opener.


By Melanie Cane

The Rye girls’ golf team opened the season last week with big wins over Suffern, 264-303, and Scarsdale, 240-301.

Against Suffern, Coach Rich Savage paired seasoned players with less experienced ones, including two who’d never played in a match before.

On Westchester Country Club’s par-36 course, team captain Jen Lee shot a 40, and her partner, sophomore newcomer Alexandra Ostan shot a 58. Sophomore Alexis Hios shot a 41, and her partner, freshman Christiana Villanim, shot a 61.

Rye’s No. 3 player, freshman Frida Henningsson shot a 52, while guiding Lia Sporken, who shot a 72. Lee, Hios, and Henningsson placed first, second, and third, respectively, in the match.

Last year’s team finished with a 13-0 record, which is a high bar for this year’s team, but the players say they are up to the challenge.

Lee, a senior, thought the team played well, considering it was the first match of the season and that Westchester is a tough course.

“All the girls held their own, and those who had never played in a match before did a great job,” she said. “The first win bodes well for a successful season.


Freshman Frida Henningsson putting against Suffern.


Hios, a sophomore, and the only Rye player familiar with the Westchester course, said she was thrilled to have the team kick off the season with a win.

“I've been working all winter on improving my game and hope to compete at States again,” she said.

Coach Savage commended Lee for strong leadership, and Hios for providing a solid round for the team. He praised all his players for the way they adjusted to the demands of Westchester by improving their play as they progressed along the course.

“The girls gained confidence as the match progressed and hopefully we can continue to improve throughout the season,” Savage said.

Against Scarsdale, Lee scored a 37 and Hios a 42 also at Westchester Country Club.


Alexis Hios chips one out of the trees at Westchester Country Club.


Please Rescue Us....



Idag har jag varit på ett nytt fotouppdrag via Pet Rescue. Victoria och henns "bror" (de har bott tillsammans tidigare men är inte riktiga syskon) Bradford bor hos en fosterfamilj i Scarsdale NY. Dom var lite blyga men supergulliga. Bradford följde efter syrran hela tiden då han nästan är blind är det tryggt att vara nära henne.


Sida vid sida vad Bradford trygg....


Bradford var lite försiktig...när Victoria inte var nära...


Victoria höll huvudet högt


Närbild på Victoria


Här kan man se att Bradfords ögon är "tomma".....

Hoppas de blir adopterade snart. De har bott 7 veckor i sin fosterfamilj och i familjen finns även denna sötnos. Han var inte lika rädd som de andra två.





Nu är det dags att packa ihop kameran och packa golfbagen......Solen strålar men det är lite kallt igen. Idag ska det bli runt 15 grader.

På tisdag blir det en tur till Manhattan för att träffa några Svenska vänner som är på besök. Då följer kameran med....som vanligt


Rye VS Harrison (derby)





Igår spelade Fridas skola mot Harrison. Det är alltid lite speciellt när dessa skolor möts då det är grannskolan. Det är lite extra prestige att vinna över dem.

Det blev en promenadseger även denna match för Rye.  Tjejerna i Fridas lag går runt 9 hål på mellan 40-60 slag och Harrison hade inte många tjejer som gick runt under 80 slag (det är vad vissa av våra tjejer gör på 18 hål).

Idag ska de möta Edgemont School och förra året vad det en enkel match så de är inte nervösa inför "todays battle"...:)

Här kommer lite bilder....Jag har gjort om bilderna i ett program för att de ska se ut som målningar.


Frida slår ett perfekt bunkerslag och landar myckets snyggt nära flaggan på sista hålet.


Alexis


Cara


Jen


Alex


Christiana







Avslutning med Skidklubben



Igår var vi på Avslutning i Fridas skidklubb....Hade det varit fint väder hade vi varit utomhus men igår regnade det helt galet och det vara bara 8 grader. Förra veckan hade vi nästan 30 grader varmt så det känns som sommaren bara kom på besök och försvann. Idag är det också ganska kallt runt 11 grader.

På avslutningen varje år håller skidansvarige Mike ett tal om året som varit och olika priser delas ut. Förra året fick Frida "Bill Morgan Memorial Sportmanship Award" och här håller Frida upp tavlan tillsammans med Helen som fick priset i år.



Det här priset går till den som inte nödvändigtvis varit bäst i klubben under året utan varit en bra kompis och kommer på alla träningar och håller ihop gänget och är glad. Bill Morgan var en nära vän till Coach Mike och när han gick bort för några år sedan instiftade Mike detta pris. Tavlan hänger uppe i lodgen så alla kan beskåda den.



Fridas namn står näst längst ner till höger i sista kolumnen. För säsongen 2010/11.

Frida fick även i år ett pris för hennes insatser som ny Junior i gruppen J1/J2. Alla coacher fick välja ut 2 personer som de tyckte hade gjort bra insatser. Det behövde inte vara någon som tog flest medaljer men den som hade kämpat och visat vilja och gjort framsteg.

Det här priset var "Most improved" - Motiveringen var att hon hade kommit snabbt in i nya gruppen och lyckats mycket bra som ung Junior. Över förväntan.



Här står Frida med priset tillsammans med Jane som också fick ett liknande pris samt Helen som fick Bill Morgan priset.

Närbild på priset...



De stavar nästan alltid Fridas namn fel. Ibland lägger de till ett e i förnamnet Frieda och ibland (som här) tar de bort ett s i efternamnet....Att de inte kan lära sig.




Här är några av de glada barnen......De har så kul tillsamans.



Frida spelade sin första golfmatch för säsongen



I måndags startade golf-matcher för Fridas skola. De mötte ett nytt lag som de inte spelade mot förra året. Det blev ingen svårt match. De vann med nästa 100 poängs skillnad. det är 6 tjejer i varje lag som spelar och man räknar bort de två högsta poängen och lägger sedan ihop de 5 bästa i varje lag.


Idag ska de möta en av de bästa skolorna i serien så det kan bli mycket jämt. Nästa vecka har de matcher nästan varje dag.

Här är några fler bilder:



Båda lagen får information om banans regler. Den här banan (Westchster CC)  är en av USA's finaste banor. Här har spelare som Tiger spelat. Mobiltelefon är absolut förbjudet på området. Det blir inte lätt för tjejerna...



Coach Savage - Världens snällaste!! - Tjejerna älskar honom.



Jennifer - "Jen" - Lagets äldsta och en av de bästa tjejerna - Supergullig tjej...



Strategisnack - Alexis till höger är även hon en av de bästa tjejerna i laget. Hon gick runt på 41 slag på 9 hål. Mycket bra!



Frida räknar sina slag med Coach Savage...Hon var inte supernöjd med dagens runda men då kan det bara bli bättre. Men coach muntrar alltid upp sina tjejer och de vann ju idag!!! Förra året vann de alla sina matcher vi får hoppas på en bra säsong även denna vår.


Back in NY

Vi hade en mysig vecka i Björnrike. Lite otur med vädret men det blev ändå många dagar skidåkning. Både slalom och på tur på fjället.

Här kommer lite bilder från veckan…



Micke och jag tog en tur på fjället...Inte det bästa vädret denna dag men det skulle inte vara så lång tur. tar bara en timme sa Micke...hmmm det tog 3 timmar. Men det blev en tur att minnas:)



Det blåser och snöar...Inte så långt kvar...



Vi var helt ensamma på turskidor idag...kan det vara pga av det dåliga vädret?



Stormen närmar sig....Bäst att skida hem



Hmmmm det här blev en rolig bild...



Närmaste vägen hem?




Underbar morgondimma över dalen. Solen är här...Vi är först ute i backarna.



Först i liften...




Sonfjället skymtar i bakgrunden...



Vi träffade familjen Fixelius i backen.



Mickis och Frida valde att åka i mjukisdressen...Det var för varmt för att använda vinterjackan...



Här kommer jag glidande...:)



Micke "the racer"....



Efter lite uppvärmning var det svarta pistar som gällde....



På toppen av fjället...



Glad tjej...


Överraskad tjej...



På kvällen steg den här full-månen upp bakom fjället.


Sweden (Björnrike) here we come...



Allt är packat och klart...Planet går 17.40 från JFK så Frida gick till skolan och Micke till jobbet. Jag snyggar till i huset och vi åker runt 14.00 från huset.

Vi kommer att åka direkt från Arlanda till Björnrike. Vi hämtar hyrbilen på flygplatsen. Fridas kompis Mickis väntar på Arlanda och hänger med oss upp. Vi har hört att det finns gott om snö kvar men att det börjat smälta i vår närmaste backe. Det är dock förståeligt eftersom backen likväl vårt hus ligger i sydväst. Vilket är underbart för då kan vi sitta på vår altan och njuta av aprilsolen. Bara man kan ta liften upp så löser det sig.

Vi kanske ses i skidbacken. Har förstått att det är många av våra vänner som ska fira påsk i Vemdalen. Kom och hälsa på oss!!!


I locked somebody else car...



Igår när jag var och shoppade det sista inför vår resa till Sverige parkerade jag i ett stort parkeringsgarage under shoppingcentret. Jag låste bilen och gick….Efter jag gått en bit ville jag bara kolla att jag verkligen låste bilen så jag trycker på fjärrkontollen igen och plötsligt tutar en annan bil till exakt när jag trycker. Jag har märkt att vissa bilar tutar till när man låser dem som en slags ok-signal ”jag är låst”…Jag tänkte att det var en tillfällighet. Någon annan låste nog sin bil samtidigt som jag tryckte på min nyckel. Men jag kunde inte riktigt släppa det så jag går tillbaka en bit och trycker igen. Då tutar samma bil igen.

Vad är detta?  Dolda kameran? Ingen annan är i närheten av bilen som tutar och blinkar. Det är inte ens samma märke som min bil. Jag tittar mig omkring och tänker…”bara en gång till”…Jag stoppar ner nyckeln i fickan så att ingen ska se när jag trycker så ingen håller på och skojar med mig och då händer det igen…TUT och blink på samma bil. Kan det vara möjligt att min nyckel till en Volvo har samma fjärrkontrollsignaler som den här Chevan?

Jag vågar inte gå närmare bilen men tänker att jag ska testa igen när jag handlat färdigt…Men när jag kommer åter är bilen borta. Jag har hört att bilar av samma märken har råkat ut för detta och till och med kunnat starta varandras bilar men detta var ju två helt olika bilmärken.


Om

Min profilbild

Jeanette

Hemmafru i N.Y - Delar med mig av mina erfarenheter om att flytta till ett nytt land och allt vad det innebär.

RSS 2.0